den sista progesteron vagiatoren.
HURRA!
Inget mer klet....so nice.
Dom kommer jag inte sakna.
Fast jag är rädd - jag har ju inga symptom alls på att jag skulle vara gravid.
De andra gångerna har jag börjat må illa och spy nästan innan jag ens har varit mens sen.
Det är jobbigt som attan men samtidigt ett tecken som jag har tagit emot med öppna armar....då vet man iallafall att man burit på något. Eller den lamslående tröttheten - finns inte heller.
Allt kanske har gått åt skogen och kroppen har bara inte stött ut det ännu.
Åååå vad jag vill att det ska vara den 27 september så jag kan få se Tjillen på skärmen.
Då kan jag nog tro igen.
Jag hade inga direkta symptom heller i början och tyckte det var läskigt att sluta med vaggisarna. Men efter ett par dagar när resultatet sjunkit in blev jag SÅ trött. Tror att det var en blandning av graviditeten och stress över ivf som släppte.
SvaraRaderaTack för din fina kommentar på min sida. Det kommer att gå jättebra för dig/er nu. Det är inte långt till den 27:e
SvaraRaderaKram!