Minsta sammandragning gör mig vettskrämd.
Minsta dragande känsla i livmodern får mig kallsvettig.
Allt svartnar och jag går mot kanten på ett djupt stup (känslomässigt alltså).
Är så sjukt rädd.
Kämpigt med dessa tankar, har man då en jobbig sak med sig i bagaget som gör det extra jobbigt blandat med otrolig rädsla....usch.Försök att slappna av och njuta av de små sparkarna i stället. Jag är i v 24 och har otroligt många sammandragningar, vissa gör ont så då blir man rädd.......så den biten förstår jag i allafall.Ta det lugnt och vila så ofta det går. Tänker på dig och det jobbiga som du gått igenom, kram!!!
Åh, jag önskar det fanns något jag kunde säga eller göra för att garantera oss framgång och lycka i det vi önskar mest... Det enda jag kan säga, är väl att det statistiskt sätt är jäkligt liten risk att något ska gå fel...jag vet att du säkert inte bryr dig om detta, då du varit med om saker förr, men försök att ta det som det kommer, fina vännen, för det kommer gå bra. Det måste det göra. Jag tänker på dig och förstår att det är psykiskt påfrestande, men jag kan aldrig, aldrig förstå till 100%. Kramar
Läste sedan ditt förra inlägg om din Ronja som dog vid ungefär denna tiden. Förstår nu varför du är extra orolig... Att det skulle hända dig 2 ggr måste dock, statistiskt sett, vara väldigt väldigt osannolikt! Så tror säkert det kommer gå hur bra som helst!!
Jag kan själv vara orolig och vill absolut inte ta ut något i förskott, men försöker samtidigt njuta så mkt jag bara kan :) Så skriver det igen: Nu njuter vi Suz! :)
Kämpigt med dessa tankar, har man då en jobbig sak med sig i bagaget som gör det extra jobbigt blandat med otrolig rädsla....usch.Försök att slappna av och njuta av de små sparkarna i stället. Jag är i v 24 och har otroligt många sammandragningar, vissa gör ont så då blir man rädd.......så den biten förstår jag i allafall.Ta det lugnt och vila så ofta det går. Tänker på dig och det jobbiga som du gått igenom, kram!!!
SvaraRaderaÅh, jag önskar det fanns något jag kunde säga eller göra för att garantera oss framgång och lycka i det vi önskar mest...
SvaraRaderaDet enda jag kan säga, är väl att det statistiskt sätt är jäkligt liten risk att något ska gå fel...jag vet att du säkert inte bryr dig om detta, då du varit med om saker förr, men försök att ta det som det kommer, fina vännen, för det kommer gå bra. Det måste det göra.
Jag tänker på dig och förstår att det är psykiskt påfrestande, men jag kan aldrig, aldrig förstå till 100%.
Kramar
Det är nog ingen fara, försök att slappna av och njut av att du känner att du är gravid.
SvaraRaderaKram
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaSkrev först "Nu njuter vi Suz :)"
SvaraRaderaLäste sedan ditt förra inlägg om din Ronja som dog vid ungefär denna tiden. Förstår nu varför du är extra orolig... Att det skulle hända dig 2 ggr måste dock, statistiskt sett, vara väldigt väldigt osannolikt! Så tror säkert det kommer gå hur bra som helst!!
Jag kan själv vara orolig och vill absolut inte ta ut något i förskott, men försöker samtidigt njuta så mkt jag bara kan :) Så skriver det igen: Nu njuter vi Suz! :)