Att ha honom nära sig är man sover är det bästa som finns:)
Jag saknade till och med hans snarkningar när han var i Skåne...ja helt knäppt jag vet.
Att bara kunna vända sig om i sömnen och känna att han är där gör mig till den lyckligaste kvinnan på jorden.
Nu får vi sörja tillsammans igen och bearbeta oss igenom allt det jobbiga.
Men vi får göra det tillsammans...så som det ska vara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar